Många av dagens kristna kyrkor skiljer sig mycket från den församling vi läser om i Nya testamentet. Det är kanske inte så konstigt. Våra samhällen har också genomgått en stor förändring. Många kyrkor i dag liknar mer ett företag än den familjära gemenskap som kännetecknade den första församlingen. Det finns oerhört mycket lovvärd arbete som utförs av traditionella församlingar, inte minst då det gäller mission och hjälpverksamhet. Men det finns många kristna som längtar efter en mindre, familjär, nära, gemenskap. Man talar ibland om en organisk församling i motsats till en församling som är organiserad som ett företag med olika verksamhetsområden.
Vad menas med en lokal organisk kristen gemenskap? Jesus sa att där två eller tre kommer tillsammans i hans namn är han mitt bland dem. Detta handlar om en andlig insikt. Det behövs ingen speciell lokal, inget lovsångsteam, ingen proffessionell präst eller pastor. Det räcker med Jesus. Sedan är det naturligtvis ingen nackdel om det finns musiker med i gruppen och någon med djupa bibelkunskaper.
En organisk kristen gemenskap handlar om människor som lever tillsammans med denna andliga insikt. Man har gemenskap med Jesus och varandra genom den helige Ande. Man träffas, äter tillsammans, studerar Bibeln, delar sina glädjeämnen och problem med varandra, ber för varandra och hjälper varandra praktiskt. Man ber också för omvärlden och hjälps åt att, i ord och handling, förkunna Guds rike för sina medmänniskor.
En del ser denna gemenskap som sin församling och är inte nödvändigtvis involverade i någon annan kyrkas verksamhet. Andra har även ett ansvar i en mer traditionell församling. Det behöver inte finnas någon motsättning. Det viktiga är att man är trogen i de ansvarsuppgifter man tagit på sig.
Många kyrkor i dag ser behovet av att skapa små grupper i sin verksamhet. Dessa grupper kallas ofta bönegrupper eller hemgrupper och ses som ett komplement till den övriga verksamheten.
En rörelse som kallas Cellkyrkan har satt den lilla gruppen, cellgruppen, i centrum och ser större samlingar för alla cellgrupper som ett komplement. Om man av tidsskäl måste välja så väljer man cellgruppen.
Med husförsamling menar man ofta en mindre lokal grupp som har sina hem som bas. Den är autonom, men de som är med där kan även vara med i något annat sammanhang. Det är att rekommendera att husförsamlingar ingår i ett större nätverk så att de inte blir isolerade öar, vilket i olyckliga fall skulle kunna leda till sekterism.
En lokal husförsamling är självständig. Den hålls samman genom personliga relationer, inte genom medlemsskap i en förening.
Församlingens DNA förändras inte. Livet kommer från Gud: Fadern, Sonen och den helige Ande. Men församlingen i västvärlden måste anpassa sig till ett många gånger postmodernt samhälle där avsaknad av mening med livet och genuin gemenskap är stort. Det är angeläget att den kristna Kyrkan finner rätt uttrycksformer för att gestalta och förmedla livet från Gud. Äldre kyrkomodeller och uttrycksformer för kristen tro har spelat en stor roll för utveckling av positiva värden i vårt samhälle. Jämställdhet, utbildning, vård m.m. är resultat av kristendomens inflytande under många år. Men i dag finns nya behov och gamla uttrycksformer måste kompletteras med nya.
Många bedömare menar att husförsamlingar är den snabbast växande församlingsformen i världen i dag. Den fyller behovet av gemenskap och kan på ett naturligt sätt förmedla kunskapen om Guds rike i sin omgivning. Det är angeläget att husförsamlingsrörelser och traditionella kyrkor kan finna ett sätt att samverka. Det gemensamma målet är att få se Guds rike komma och att Guds vilja får ske, så som i himlen, även på jorden.
Många kyrkor har murar kring sina medlemmar och ser ogärna att de har gemenskap med andra kristna. Detta protektionistiska tänkesätt är inte i linje med Biblens undervisning om den kristna kyrkan som en enhet, en organism.
Kyrkor uppträder ibland som konkurrerande företag i stället för som en stor familj där alla ser till varandras bästa. Man lovordar sig själva och ser kritiskt på andra.
Det finns dock hos många kristna i dag en längtan efter kristen enhet och efter en familjär vardagsgemenskap.
Olikheter i sekundära trosfrågor är inget hinder för kristen gemenskap så länge det finns en samsyn kring det väsentligaste. Kyrkofäderna brottades med detta och formulerade en trosbekännelse som gäller än i dag. (Se t.ex. Den apostoliska trosbekännelsen. )
Avläsna mänsklig kontroll. Låt Jesus vara huvud över sin kropp. Låt den enda gränsen för gemenskap med andra kristna vara tron på Jesus, Kristus, som frälsare och Herre, och överlåtelse till honom och till Guds Ord (Bibeln).
Kroppen är en och har många delar, men trots att kroppens alla delar är många utgör de en kropp. Så är det också med Kristus. (1 Kor 12:12)
Det behövs översyn i Guds församling, men denna översyn måste ske genom den helige Andes ledning. Jesus är huvudet för sin församling, inte en ensam ledare, pastor eller en föreningsstyrelse. Jesus uppmanar oss att vara tjänare, inte herrar med maktambitioner.
Skandaler kring kristet ledarskap dyker med jämna mellarum upp i våra media. Detta skadar Kyrkans anseende och skapar fördomar mot den kristna tron. Det är ytterst angeläget att vi som Jesu följare tar hans ord om att vara varandras tjänare på allvar. Gud är full av nåd och kärlek, men också en domare över all orättfärdighet.
Ledarskap i en husförsamling är funktionellt, inte hierarkiskt och gärna pluralt. Ledare står inte över andra i gruppen, men fungerar som tjänande samordnare. Alla beslut bör tas i samförstånd. Att se till de andras bästa bör vara vägledande.
Låt organisk kristen gemenskap växa fram lokalt, i ödmjukhet och samförstånd med traditionella kyrkor. Låt en mångfald av uttryck för det kristna livet utvecklas i både gamla och nya sammanhang.
Låt alla kristna, med uppriktiga hjärtan, söka Gud för var och hur i Kristi Kropp man ska leva och vara verksam.
Lokala grupper som lever i en organisk kristen gemenskap kan vara den bästa formen för att föra ut evangeliet om Guds rike till omvärlden. Om man är medlem i en traditionell församling kan man fortsätta vara verksam där och samtidigt leva i en lokal husförsamling. Detta kan skapa broar som kan vara ett led i förverkligandet av Jesu översteprästerliga bön om enhet i Joh 17.
Några fördelar med husförsamling.
• Kräver ingen speciell lokal. Man kommer samman i någons hem.
• Geografisk närhet.
• Förjupade personliga relationer.
• Möjlighet att hjälpa varandra praktiskt i vardagen
• Möjlighet att tillsammans sprida kunskap om Guds rike till närområdet.
• Och mycket mer.